Dili. 15/01/16 (FDCH) Departamentu Relasaun Exterior no Komérsiu Australia – DFAT hala’o soru-mutu ho Sekretariadu Tékniku FDCH  ho objetivu atu reforsa apoiu ba FDCH iha Area Dezenvolvimentu Kapitál Umanu nian.

Durante soru-mutu ne’e Counsellor of DFAT Rachael Moore hateten katak nia parte hakarak reforsa FDCH atu apoiu area formasaun iha lingua Inglés maibe tulun ne’ebe mak DFAT promete ne’e hanesan apoiu parsiál ne’ebé parte rua mak sei finansia hamutuk.

“Ami mós hakarak suporta saida mak FDCH halo ne’e ba ministériu edukasaun entermus formasaun lingua inglés ba profesór iha nivel sekundáriu nian,  karik FDCH  sei kontinua fó apoiu ba formasaun lingua ne’e ami mós hakarak sai parte ida husi programa ne’e”. Haktuir Rachael Moore.

Iha area seluk DFAT  iha apoiu ba Be-Mós báziku, edukasaun , fellowship iha area edukasaun inklui saúde, apoiu hirak ne’e kompila ba kontratu ida deit ho durasaun tinan lima no kontratu ne’e bele Prolonga depende ba rezultadu ezekusaun no orsamentu husi DFAT.

“Ami mós halo servisu hamutuk ho “Traballadór Timoroan” iha Australia, formasaun lian Inglés ba UNTL no formasaun lian Inglés ba profesór eskola sekundáriu”. Haktuir Rachael Moore.

Iha oportunidade ne’e parte FDCH no DFAT diskuti mós kona-ba oinsá mak deside atu haluan tan apoiu iha area dezenvolvimentu rekursu umanu nian. Entretantu Sekretáriu Ezekutivu FDCH  hateten parte FDCH sei halo planu ida di’ak liután uainhira iha ona rezultadu husi estudu rua; Avaliasaun ba Rezultadu Programa FDCH 2011-2014 no Estudu seluk Mapeamentu Rekursu Umanu Nasional iha  setór Públiku no  setór Privadu.

“Ami prepara daudaun atu hadi’a sistema bazede dadus, atu halo lista ba ami nia benefisiáriu sira,  ami mós komesa daudaun ona  uza rezultadu husi mapeamentu atu hare kustu ba formasaun iha tinan tuir mai no ami mós sei hadi’a maneira aproximasaun ho LM sira kona-ba planu formasaun sira”. Haktuir Sekretáriu Ezekutivu Sr. Isménio Martins da Silva

Enkuantu responde ba apoiu ne’ebé DFAT oferese iha area formasaun lingua ne’ebé sei liu husi kooperasaun ho FDCH nian, Sekretáriu Ezekutivu hateten katak planu refere aliña tiha ona ho planu Ministériu Edukasaun. FDCH mós tinan-tinan fó apoiu ba area formasaun nian tanba ne’e FDCH pronto atu kontinua fó apoiu ba Ministériu Edukasaun liu husi INFORDEPE.

Parte DFAT ho FDCH sei diskuti kle’an liután mekanizmu servisu hamutuk ne’ebé di’ak hodi implementa programa formasaun refere. aléinde ne’e kontinua husu apoiu peritu ba estudu tuir mai ne’ebé sei hahú mós iha tinan 2016.

Entretantu iha tinan 2015 Governu Australia liu husi DFAT fó ona apoiu ba area peskiza nian, Peritu sira akompaña ona ekipa peskizadór FDCH hodi dezenvolve métodu no analiza dadus peskiza nian kona-ba estudu avaliasaun ba rezultadu  programa FDCH 2011-2014 no Mapeamentu ba Rekursu Umanu Nasionál ba  setór públiku no  setór privadu. Prosesu halo estudu kuaze fulan sanulu resin no rezultadu estudu refere sei lansa iha trimester daruak nian iha tinan 2016 ne’e.

 

 

Related Post :


Total Viewer : 3959 Views || Category: Notisia