Dili, 04/02/2019, Formandu na’in 12 hosi Ministériu Agrikultura no Peska (MAP) halo aprezentasaun hafoin remata sira nia formasaun kona-ba oinsá hasa’e liután sira nia abilidade iha area kolleta batar no hare durante semana rua iha Universidade Brawijaya Malang Indonesia.

Formasaun durante semana rua ne’e realiza tanba hetan finansiamentu husi Secretáriado Técnico Fundo de Desenvolvimento do Capital Humano (ST-FDCH) ho montante orsamentu $31.564.80.

Xefe Departamentu Peskiza GAPPEFIV-FDCH   Hermenegildo da Silva ne’ebé partisipa iha serimónia aprezentasaun ne’e hatete aprezentasaun formandu sira nian nu’udar parte ida mós atu halo avaliasaun ba formandu sira bainhira sira remata tiha formasaun.

“Papél importante ida iha Fundo de Desenvolvimento do Capital Humano mak halo avaliasaun ba prosesu tomak, bainhira ita boot sira ba tuir formasaun, ohin ami mai atu rona ita boot sira nia aprezentasaun saida mak ita boot sira aprende hosi ne’ebá, no saida mak ita boot sira lori mai atu implementa, ida ne’e mak importante liu,” hatete Hermenegildo durante introdusaun.

Diretóra Jerál Ministériu Agrikultura no Peska Sra. Maria Odete do Céo Guterres Agradese ba kooperasaun di’ak entre MAP ho FDCH hodi realiza programa formasaun ne’e hodi hasa’e liután koñesimentu no abilidade funsionáriu sira nian no funsionáriu hirak ne’ebé hetan ona formasaun sei sai fali hanesan formadór hodi fahe koñesimentu ne’ebé mak sira hetan ba funsionáriu seluk iha area hortikultura nian.

“Primeiru lugár, ha’u hakarak agradese ba FDCH, tanba lori ita-boot sira nia tulun, ita-boot sira nia kooperasaun di’ak ho Ministériu Agrikultura bele hetan oportunidade ba treinamentu, treinamentu sira hanesan  importante tebes,” hatete diretora jerál ne’e.

Diretora ne’e afirma kapasitasaun ba rekursus umanu nu’udar parte importante tanba ne’e MAP kompromete kontinua hametin kooperasaun no servisu hamutuk ho FDCH hodi finansia nafatin formasaun ba funsionáriu sira hodi eleva sira ninia abilidade.

Entretantu formandu sira apresia ho oportunidade ne’ebé sira hetan maibé sujere iha futuru formasaun sira hanesan ne’e labele realiza iha fim do ano no presiza hadi’a liután komunikasaun entre parte hotu nune’e bele fasilita di’ak liután formasaun ba partisipante sira.

Iha oportunidade ne’e benefisiariu ba formasaun  Jose Isaac Amaro haktuir matéria ne’ebé sira  hetan durante formasaun mak hanesan análize agrikultura, jestaun pesti, entomolojia ambientál, Métodu estimasaun rezultadu produsaun batar, métodu estimasaun produsaun hare no atividade ekstra viajen ba kampu.

Formasaun ne’ebé hala’o iha Universidade Brawijaya Malang Indonesia ne’e nu’udar formasaun ba dahuluk hafoin MAP estabelese tiha akordu kooperasaun ho Universidade Indonesia ne’e. (Media FDCH)

Related Post :


Total Viewer : 2848 Views || Category: Notisia