Dili. 07/03/2016(FDCH) Programa konsulta entidade promotór ba estájiu nasionál ho objetivu atu hatene kle’an nesesidade setór privadu ka indústria iha Timor Leste kona-ba skill traballadór ne’ebé mak indústria sira presiza.
Tanba ne’e mak SEPFOPE konvida diretór kompañia sira husi setór privadu Nasionál no mós internasionál atu fahe informasaun kona-ba skill formadu iha area saida mak indústria ka setór privadu sira presiza.
Ho nune’e SEPFOPE bele hare modelu formasaun ida ne’ebé di’ak atu responde ba nesesidade indústria nian.
Programa ne’e realiza iha Sentru Formasaun SENAI Becora Dili, aléinde prezensa husi setór privadu sira reprezentante husi FDCH marka mós prezensa iha eventu ne’e hodi observa no akompaña lala’ok programa refere, hodi nune’e FDCH bele kontinua apoiu finansiamentu ba area formasaun profisionál hodi hasa’e kapasidade formadu sira.
Diretór Nasionál SEPFOPE Paul Alves hateten tinan-tinan númeru dezempregu rai laran aumenta relasiona ho graduasaun tantu husi nivel eskola sekundáriu no nivel universitáriu, enkuantu númeru indústria iha rai laran sei limitadu tebe-tebes la konsege absorve hotu númeru dezempregu iha rai laran. SEPFOPE kontinua haruka traballadór sira ba rai liur hanesan Korea no Australia nudár meius ida atu minimiza dezempregu.
Polítika ida ne’e mós konsidera hanesan parte estájiu ida atu iha futuru traballadór sira fila mai Timor iha ona esperiénsia servisu ne’ebé bele implementa fali ba indústria sira iha rai laran. haktuir Diretur Nasionál SEPFOPE Paul Alves.
“Merkadu sei la naran simu graduadu no merkadu sei la hare ba valor ne’ebé hetan husi eskola maibé merkadu prefere skill husi formadu sira nian”. haktuir Paulo Alves
Paulo Alves hateten dadus dezempregu iha 2010 ho total 3,6 % husi total populasaun iha Timor-Leste, iha 2011 sae ba 11 % SEPFOPE konsidera ida ne’e hanesan problema ne’ebé presiza buka nia solusaun lalais, tanba dezempregu sira ne’e ho idade produtivu husi 17 – 60 anos .
“Tinan-tinan ita nia estudante sira husi eskola sekundáriu kuandu graduasaun pinta sira nia farda ho kontente haksoit tun-sae maibé sira la hatene depois de ida ne’e, sira haluha katak merkadu so simu deit ema ne’ebé iha skill”. Haktuir Diretór Paul Alves
Tanba ne’e mak SEPFOPE loke sentru formasaun 3 hodi responde ba asuntu refere. Sentru formasaun Tibar, Senai no Dom Bosco. Pelu-menus bele resolve redús problema dezempregu iha rai laran.
Entretantu durante diskusaun reprezentante husi Cámara Comercio Indústria Timor Leste (CCITL) no diretores husi setór privadu sira simu ho haksolok programa konsulta entidade promotór ba estájiu Nasionál ne’e maioria setór privadu sira prefere rekursu umanu kapasitadu no iha ona skill ne’ebé bele tulun atu hasa’e servisu indústria nian ne’ebé mais efisiente no efikás.
Iha sorin seluk reprezentante Sekretariadu Tékniku Fundo de Desenvolvimento do Capital Humano – FDCH Sr. Aderito Soares hateten FDCH sei kontinua apoiu finansiamentu ba formasaun iha area profisionál nian hodi hasa’e kapasidade joven feto no mane sira.
“FDCH sei kontinua apoiu polítika formasaun profisionál ne’ebé SEPFOPE hala’o hela maske nune’e apoiu hirak ne’e tenke fó rezultadu ne’ebé pozitivu liu husi monitorizasaun ida ne’ebé regulármente”. Tenik Sr. Aderito Soares.
Iha tinan 2016 FDCH aprova orsamentu ba SEPFOPE kuaze millaun 2 resin, hodi apoiu formasaun iha area marítima, lingua no apoiu sentru formasaun sira iha munisipiu ne’ebé halo kapasitasaun ba joven feto no mane sira.
Enkuantu iha tinan 2015 ekipa konjunta FDCH ho SEPFOPE halo ona monitorizasaun ba sentru formasaun iha munisipiu balun atu hare implementasaun programa formasaun profisionál nian ne’e responde duni ba objetivu kriasaun Fundo de Desenvolvimento Capital Humano no polítika formasaun profisionál SEPFOPE.
Rekomendasaun balun ne’ebé ekipa monitorizasaun halo mak presiza avalia sentru formasaun sira, aléinde ne’e mensiona mós kona-ba giaun formasaun nian.
Iha parte seluk, Sekretariadu Tékniku FDCH rasik diskuti ona giaun formasaun no giaun bolsa estudu ho liña ministerial akreditadu iha FDCH iha fulan Dezembru 2015. Giaun refere sei hein aprovasaun husi Konsellu Administrasaun FDCH hodi nune’e programa hotu-hotu ne’ebé hetan finansiamentu husi FDCH tenke la’o tuir regra no implementa tuir giaun ne’ebé estabelese daudaun ona.(Media FDCH)